Johanna
Yoga World
Annons
Annons
Okategoriserade

Tack och hej då bloggen.

Jag har bloggat i över tio år, på olika ställen och i olika format, senast här och det har varit oerhört berikande. Nu är den tiden dock förbi. Jag gör plats för skrivande och kreativitet på andra håll. Tex redigera klart min bok – och kanske skriva en till, vem vet. Jag gör mer plats för mitt eget vardagliga skrivande, det där som kluddas ner lite överallt i de miljarders skrivböcker jag har här och var. De har alltid funnits där och varit viktiga men nu värderas de högre.

Jag försvinner dock inte. Jag skriver då och då för YOGOBE, jag skriver i bloggen på FLOW och jag har ett par mindre projekt jag jobbar med som snart kommer se dagens ljus via johannaalvin.com. Bla månadsutskick av nyhetsbrev med mer reflekterande karaktär, program att följa med i för att skapa och bibehålla andningshål i vardagen, mentorskap för yogalärare, onlineprogram för dig som vill ha en hållbar hemmapraktik med fokus på yoga i kombination med tankar från kinesisk medicin. Och säkert mer om jag känner mig själv rätt. Du kommer hitta allt via min hemsida och det är inte helt omöjligt att det dyker upp lite texter då och då även där.

Vill du följa med mig vidare hittar du mig på olika sätt via följande:

Instagram: johannaalvin
Utbildningar: flowyogaschoolsweden.com
Studion/klasser: studioflow.se
Hemsida: johannaalvin.com
Onlinekurser som redan finns

Anmäl dig till nyhetsbrevet

Tusen tack för alla vackra möten och vi ses!

Foto: vegafoto.se
7 oktober, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Annons
Annons
VardagstankarYoga som livsstil

När man älskar träning och inte kan träna.

Jag älskar de flesta former av rörelse och det har alltid varit naturligt för mig att röra mycket på mig. Jag är absolut ingen “köra skien ur mig – person” men hela jag mår bra av att träna. Vem gör inte det? Människa är gjord för rörelse.

Men, nuvarande tillstånd är ett nytt tillstånd och helt annorlunda från något annat. Nivån nu ligger på max 30 min lugn promenad annars blir det system overload. Anstränger jag mig för mycket fysiskt kommer illamående och tvärvägran att äta. Det blir liksom inte bra. Mycket av min ångest som kom med graviditeten är borta men det här med utebliven rörelse är en rätt stor mental utmaning. Det är som när man blir skadad och inte kan eller får göra något. Krypandet i kroppen och rastlösheten är inget riktigt densamma eftersom kroppen processar och använder energi till något helt annat men det finns helt klart likheter. Att undervisa yoga går ändå ganska bra eftersom jag vanligtvis inte är på mattan speciellt mycket själv. Yoga-asanas är inte träning för mig men det är en form av rörelse och det är ett uttryckssätt för min kropp och mitt inre som jag saknar mycket.

Många funderingar i mig kretsar också kring – vad är träning egentligen? Och för vem? Bara det är ett kapitel för sig.

Det är som det är och bara åka med. Göra det bästa av det. Tack och lov har jag en rutin på återhämtande praktiker som yin, meditation, yoga nidra och restorative som hjälper nervsystemet, tankar som kör rally och humörsvängningar någorlunda i schack.

Just nu är jag väldigt tacksam att vi även i stan bor granne med skog. Promenaden blir så mycket finare och mer givande.

19 september, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

återhämtningKinesisk medicinYoga som livsstil

Kliver in i hösten och metall-elementet.

September är här, temperaturen ute lite svalare och krispigheten i luften börjar treva sig fram, även om den inte är helt här ännu. Jag själv går in i hösten den här veckan. Ny termin på studion, start av utbildningar och på ett personligt plan en förberedelse för en ny fas i livet.

I kinesisk medicin som jag inspireras mycket av representerar hösten metall-elementet. Elementen är som ett energisystem, kopplat till organ, sinnen, egenskaper, känslor/upplevelser, meridianer, årstider, mat och ett levene som är lika föränderligt som naturen. Meridianerna och organen för metallelementet är lungorna och tjocktarmen och färdas genom våra armar.

Metallelementet reglerar qi (livsenergi) i kroppen, framför allt kopplat till andning och immunsystemet, cirkulerar och separerar vätskan i oss och hjälper oss filosofiskt att separera det som är bra och mindre bra knivskarpt från varandra. Det hjälper oss med klarhet, nya perspektiv, och gränssättning. Det är ett ypperligt tillfälle att rensa, organisera och strukturera. Att ta tid att reflektera, känna långt inne vad som är viktigt och inte och skapa rutin för att det också får möjlighet att hålla i sig. Det blir enklare att släppa taget om saker och ändå se det vackra i det, precis som i ett andetag. Precis som i utbytet mellan utsidan och insidan som är så beroende av varandra. Storleken på dina lungor. Utrymmet i dina andetag.

Balans i metallelementet hjälper oss också att bli mjukare, mer sociala och spontana – just för att det finns en stabil struktur att ständigt vila mot. I obalans blir vi ofta oorganiserade, låga på energi, får svårt att släppa taget om stort som smått. Elementet är också starkt kopplat till sorg.

Så vad kan vi göra för att hedra metall-elementet? Jag själv lägger fokus på följande;

  • Spenderar mycket tid utomhus. Promenera, sitta ute och läsa – det som passar. Ser till att få frisk luft varje dag.
  • Har fokus på andningsövningar och på yogapositioner som involverar bröstkorg och armar – både i yin och yang. Andning, meditation, restorative, yin och yoga nidra får allra mest plats, utan att rörelse glöms bort.
  • Städar rum för rum i lägenheten. Grundligt. Rensar garderoben, skåp och lämnar bort det som inte längre används eller behövs.
  • Städar rum för rum inuti. Skriva hjälper mig allra bäst med det. Jag skriver ner allt som snurrar i mitt huvud. Alla känslor jag känner. All frustration jag bär på. All oro jag bär på.
  • Läser en kort text eller dikt varje dag som påminner mig om sårbarheten – och glädjen i livet.

Kom ihåg att mycket av ovan är generellt och kanske inte passar alla. En del passar det som ett mjukt dinglande höstlov som skiftar färg och så småningom släpper taget för att vackert landa på marken och gå vidare.

10 september, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Vardagstankar

I sårbarhet finns otroligt mycket kärlek.

Och igenkänning. Tack för ett fantastiskt stöd efter det förra inlägget om graviditet och ångest. Jag har läst och hört många igenkännande historier och känslor och det gör mig mindre ensam. Tack för det. Det gör oss alla mindre ensamma att släppa ut, även om det bara är en liten bit, av det som skaver. Det som oroar oss, det som man inte “ska” eller inte “får” känna. Det gör oss mindre ensamma och vi förstår varandra mer, även om vi inte håller med varandra eller delar exakt samma erfarenheter. Varje upplevelse är unik och får så vara.

Tack också för möjligheten att få välja själv om, eller hur, eller vad jag svarar. Det betyder mycket. Ofta räcker det med en utsträckt hand eller ett öra utan att det behöver förväntas något mer. Det är något att påminnas om, vad det än gäller.

Kärlek och tack. Det var förlösande för något inom mig.

9 september, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Yoga som livsstil

Att något så önskvärt kunde föra med sig så mycket ångest.

Att bli gravid visade sig inte vara en självklarhet och det är något väldigt efterlängtat för oss. Många kämpar mycket längre än vi med besvikelsen månad för månad. Det där som verkade så lätt var faktiskt inte lätt. Men saker är ju sällan som de verkar.

När det väl gick vägen var det så himla häftigt samtidigt som oron för att något ska hända var stor. Att inte tycka om att vara gravid har jag inte hört många säga. Inte förrän efter jag sagt det själv i samtal där ögon möts. När man kämpat länge, när andra kämpar länge, är det knappt att man får, eller vill, säga att det inte är särskilt kul att vara gravid. Det är min högst personliga åsikt, viktigt att komma ihåg, det är inte så för alla.

Det var svårt under sommaren att le och säga tack varje gång någon blev överlycklig och grattade för att jag är gravid. Jag är givetvis djupt tacksam för att jag är det och jag vill inte tänka mig något annat framöver. Att jag skulle må illa, kräks och må allmänt fysiskt dåligt var jag ganska beredd på men ångesten, den var jag inte beredd på. De sömnlösa nätterna, tankarna som aldrig slutade. Hur kan något så önskvärd frambringa så mycket ångest? Kanske beror det på hormoner, kanske beror det på att jag är egenföretagare, kanske beror det på rädslan i livsförändringen att inget någonsin blir detsamma. Kanske beror det på allt. Kanske beror det på annat. Eftersom jag mådde så fysiskt dåligt hade jag också svårt att använda mina “vanliga” verktyg inom yogan. Att inte kunna stänga ögonen under flera månader var en ny upplevelse.

Fem månader och mer tid har vandrat förbi och det har också blivit så mycket bättre. På alla sätt. På ett vis är jag tacksam för den där massiva ångesten för den har klarlagt en hel del för mig och hur jag önskar leva och ha det framöver. Det är allt en del av processen. Den lär ju också fortsätta på andra vis. Just nu är jag glad att jag tycker att saker är kul, att jag kan och orkar både få och ge inspiration och att jag ser saker i ett annat ljus. Jag ser fram emot en ny fas i livet som uppenbart är ny och inte ens går att föreställa sig hur mycket jag än försöker.

En dag i taget och allt blir lugnare. Snacka om yoga.

6 september, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 2 22

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.