Johanna
Yoga World
återhämtningMental styrkaOkategoriseradeSoulworkYoga som livsstil

Otålighetens prövande av det yogiska tänkandet.

Förra veckan opererade jag magen. Det var planerat och kommer göra mycket gott i längden. Över midsommarhelgen var det liksom ganska ok att vara i ryggläge eftersom jag hade mycket folk runt omkring mig och jag hade fortfarande så pass ont så jag varken ville eller kunde göra något.

Annat är det nu. Ensam hemma hela dagarna. Det har bara gått en vecka och det gör fortfarande visserligen ont, jag går fortfarande mycket långsamt, som en ostkrok, kan inte köra bil eller cykla och kan inte ligga på något annat sätt än på rygg, än mindre vrida på mig. Magmuskler alltså, länge leve starka magmuskler. De bygger hela kroppen. Varje rörelse. Det vet man ju…. Nu vet jag det på riktigt. Herre min tid vad jag ska vara tacksam för en fungerande kropp framöver. Inget att ta för givet.

Men huvudet fungerar ju alldeles utmärkt. Ena halvan av mig älskar att ta det lite lugnt, inte göra så mycket, sitta på balkongen, läsa, kolla på en serie. Välja precis vad jag vill göra, när jag vill göra det. Låter ju som drömmen. Den andra halvan av mig är rätt otålig för det finns ju massa skoj saker att göra. Utbildningsuppsatser att ge feedback på, event på studion att lägga ut, höstschema som ska sättas, en bok som ska skrivas, en filosofikurs som ska genomföras. Massa kul. Tills jag gjort för mycket och mår illa.

Att det ska vara så svårt att bara vara i det som är. Jag försöker verkligen. Det är ändå någonstans ett frivilligt tillstånd jag har tagit mig till. Förr eller senare hade jag behövt ta hand om detta och sommaren är en perfekt tid ur fysisk rörelse-synpunkt. Jag är van att röra på mig, min kropp är van vid rörelse varje dag och nu kan den knappt göra någonting ett tag till. Det tär. Både fysiskt och mentalt. Framför allt mentalt. Otåligheten skriker lika högt som befrielsen i vila. De skriker bara om vartannat.

Så en timma i taget. Ena timman galen. Andra timman tacksam. Det utmanar mitt leva som jag lär. Yogans lära om att acceptera det som är. Många av våra existentiella frågor kommer mycket ur lidande. Sedan tar jag mig vidare. Blir bättre. Njuter av att vara ledig. Njuter av att det är fint väder. Njuter av att vara med familjen på torpet. Njuter av att jag är lyckligt lottad som har en kropp som fungerar och att det här är en piss i Mississippi jämfört med övriga världens tillstånd. Ändå är det där jag är nu. Där jag får vara. Möta, acceptera, gå igenom istället för runt.

Backar lite. Lutar mig tillbaka lite. Har hört att det händer mycket magi på den platsen.

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.