Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

BLOGGMENY
YOGA WORLD
Annons
Annons

Entreprenörskap

EgenföretagareEntreprenörskapYoga som livsstilYogastudio

En blick in i framtiden.

Idag har jag jobbat. Svarat på mail, planerat för hösten, stämt av med byggare. Sedan satt vi i skuggan och lyssnade på Sommar i p1. Efter det läste jag och skrev feedback i hängmattan. Sedan tog jag bilen till Göteborg, en kort sväng i lägenheten och sedan till FLOW för att vara med på min första yogaklass på sju veckor. Tack Lois för det. Det gick ändå hyfsat, jag var inte med i alla flöden men med fokus på bålkontakt, starka ben och stabilitet gick det ganska bra. Kroppen känns ju givetvis väldigt främmande och stel och det känns lite som att börja om. Det gör ont överallt men jag är så tacksam att kroppen rör på sig och det är en möjlighet att bygga sig ännu starkare. Acceptera att man är där man är.

Innan jag åkte tillbaka till torpet klev vi in i framtiden. In i den nya shalan, yogarummet. Alldeles lagom stort för att behålla den känslan av gemenskap och att bli sedd som vi värnar om mycket. Den grå tegelväggen, de stora fönsterna och takhöjden ger verkligen karaktär. Det känns väldigt naturligt att snart flytta in mattorna innanför nya dörrar. Om en månad är det dags.

Sommardagar gillar jag att köra bil på kvällen. Kvällsljuset, ängarna… frihet. Första vyn över vattnet. Dammet som yr bakom bilen på sista grusvägen till huset. Kvällsdoppet i havet sköljde bort de sista funderingarna. Så kan man också jobba. Där jobbet är att se de små korta stunderna, de glimtar man lägger in som ger glitter till vardagen, det man får öva på att både prioritera och uppskatta varje dag. När det blir höst blir det svårare. Därför övar jag nu på att fokusera på ögonblicken.

Dörrarna ska så småningom bli länken mellan nya och gamla yogarummet. 

Annons
Annons
EgenföretagareEntreprenörskapYogastudio

Bygget av studions nya yogarum – nu är vi igång.

Idag har jag haft sista avstämningsmötet med byggarna och imorgon startar omvandlingen av studions nya yogarum. Vägg i vägg med lokalen vi redan har finns ett alldeles utomordentligt yogarum som nu blir vårt. Efter sex månader av hyresförhandlingar och ett “tack, men nej tack”  är vi äntligen överens och det blev som jag ville. Tack och lov. Grön som jag är i förhandlingar så är jag ändå hyfsat nöjd med var vi landade till slut.

Vägen dit har varit ganska snårig, jobbig och ångestfylld. Det är mer än en gång jag tänkt att jag bara skiter i allt men innerst inne vet jag att det skulle jag aldrig göra. Den här platsen är alldeles för viktig för det och är så mycket större än mig själv.

Fabrikerna som byggnader är fantastiskt fina och med hjälp av omtänksam personal hos hyresvärden har vi hittat gamla dörrar som kan bevaras inne hos oss när de ändå skulle bytas ut. Små detaljer som ger karaktär och känsla till studion. Nu hoppas vi bara på att de ska hålla också.

Att någon gör det fint medan jag har ynnesten att vara ledig en stund under sommaren är så galet tacksamt. Att någon kommer ringa och fråga hur jag vill ha det och sedan ordna det. Det är ju inte gratis direkt att genomföra detta men ändå. Jag har lagt ner otroligt mycket tid, energi och kärlek i detta och nu ser jag fram emot att botanisera på loppisar och förhoppningsvis hitta vackra möbler till receptionen och “hänget”. Fixa med nytt system för bokning, kassa och bokföring. Det låter alltid lite sådär lätt att fixa när man säger det men det kommer ta tio gånger så lång tid som jag tänker. Och jag kommer bli förbannad minst sjuttioelvatusen gånger.

För några dagar bortser jag från det och njuter av att den mesta självklara saken i världen nu händer.

Tack för foto Patrik Blom! Fler bilder inifrån kommer vad det lider… 

Populärt från Yogaworld.se

EntreprenörskapInspirationYoga som livsstilYogastudio

Mer flöde på FLOW – studion får mer utrymme.

I sommar är det två år sedan jag öppnade FLOW. Två år av väldigt mycket kärlek och väldigt mycket arbete. Vissa stunder har jag undrat varför jag fortsätter, varför jag inte lämnar över det till någon annan, varför jag inte ger mer plats till andra delar av mitt liv. Men de stunderna är ganska korta. De är sjukt jobbigt och förmodligen sjukt nödvändiga. För sedan bottnar jag i mitt varför och fortsätter.

Från september får studion mer golvyta. Det blir ett nytt yogarum och mer plats för community och gemenskap med en “social” yta där man kan slå sig ner innan eller efter klass med en bok eller en kopp te och ett samtal med någon annan. För det är det stora varför – mötet mellan människor. En plats att få vara på, så som man är. Så som man mår just nu. Och förhoppningsvis se att andra har sina delar av livet, de som är väldigt lika samtidigt som de är så olika. För det finns ett band mellan oss alla.

Yogan och samtal, även om det var av professionell karaktär, var det som verkligen bar mig ut ur depression och utmattning. Det går att göra så mycket i förebyggande syfte, för att både få och behålla, ett andningshål i vardagen. En plats för påfyllning. En lugn plats, det behöver vi alla mer eller mindre. Och det är det som mer utrymme handlar om. Ett eget rum för praktiken, en yta för möten och mer och bättre flöde genom alla våra våningar i den ljuvliga lokalen som FLOW bor i.  Och en riktig reception, bara det.

Jag ser verkligen fram emot framtiden. Med fler människor runt mig i verksamheten, fler människor att möta på mattan på klasser, workshops och utbildningar. Fler möten med mig själv. I lokalen möter vi varandra. På mattan möter vi oss själva.

Välkommen!

18 juni, 2018 | 2 KOMMENTARER!
EntreprenörskapSoulworkVardagstankarYoga som livsstil

Bara för att du kan behöver du inte.

Foto: Anna Rosén

Strävan av att ständigt utvecklas, ständigt bli lite bättre, ständigt växa lite till är så dubbeltydig för mig. Jag är verkligen för att utveckling ska få ske hela tiden. Men ibland är det också utveckling att ta det lite lugnt. Att stanna kvar där man är. Ibland till och med att backa tillbaka lite. Att våga stanna kvar i det som är. Även när det är motigt. Kanske allra helst då.

Mycket vill ha mer. En fälla som är lätt att falla in i. Ju mer vi har desto mer vill vi ha. Men blir det verkligen bättre? När har man allt? Ett jagade resten av livet. Kan man aldrig få vara nöjd? Vad är det för fel med det? Varför premieras aldrig det? Varför är nöjd negativt och tacksam positivt?

Jag fattar grejen i att ständigt bli bättre och jag lever efter den devisen på många sätt. Går det för snabbt blir det dock sällan bra. Vad det än gäller. Tålamod är utvecklings bästa vän.

Ett företag byggs långsamt för att bli långsiktigt. En relation byggs stadigt och fylld av tillit för att bli långvarig. En relation med sig själv byggs definitivt i att stanna kvar och ta sig igenom det som vardagen består av istället för att ständigt fly. Kasta sig in i nästa steg.

Bara för att du kan göra en massa grejer behöver du inte. Men det verkar ofta så i den informationen våra ögon tar in. Låter ofta så i den informationen som våra öron fylls med. Kanske är det det du tror förväntas av dig? Förväntas av vem? Bara för att du kan måste du inte. Beroende på vad det är så kan att kasta sig ut också vara det allra bästa som kan ske. När man bara kör och ser vad som händer. Det är också frihet. Det finns så mycket dubbelt i utveckling och är så olika för oss alla. Det finns en slogan som lyder “Do more. Be better” – i mitt liv är det precis tvärtom. Jag skulle utvecklas mer av att göra lite mindre. Och bli lite bättre.

Hur är det för dig?

9 april, 2018 | 4 KOMMENTARER!
EgenföretagareEntreprenörskapVardagstankarYoga som livsstil

Tänkte bli ofin och göra lite mindre.

Under påsken har jag varit mycket ledig och faktiskt försökt vara så ”lat” som det bara går. Vi har massor att göra på vårt torp men just den här helgen har vi inte gjort det. Det är både skönt och jobbigt. Det kliar ju liksom lite i fingrarna att få det målat och lite mer till vårt eget eftersom det inte är så länge sedan vi köpte det. Dessutom gillar jag ju att vara effektiv. Jag ser fram emot att påta i trädgården när det blir lite varmare, det är också en form av avkoppling och fint att få göra något helt annat.

I en värld där det har blivit fint att vara så upptagen som möjligt och att man nästan får medalj för hur många saker man betar av på kortast tid är det en utmaning att göra en sak i taget. Den senaste tiden har jag läst och reflekterat mycket kring flow-tillståndet och mycket om att skjuta upp saker. Vilka saker vi väljer att skjuta upp och varför. Säkerligen har jag anledning att komma tillbaka till det senare.

Jag blir väldigt lätt distraherad och med tanke på vad jag jobbar med håller jag mycket projekt och även information i huvudet samtidigt. Det vi alla vet men som man lär sig mer och mer ju tiden går är ju att göra många saker samtidigt snarare sinkar oss än gör oss mer effektiva. Människan är designad att göra en sak i taget. Ändå gör vi nästan aldrig det och vi motarbetar ständigt oss själva.

Att slå av mobilen, spendera mer tid utomhus, mindre skärmtid och mer se varandra i ögonen – tid lockar mig. Jag har ett autosvar på mina tre mail-adresser att det kan ta 1-2 dagar innan man får svar. Det kan driva folk till vansinne men det är en nödvändighet för mig. Det är dock inte lätt. Jag kan bli den som sinkar en process, vilket kan ge mig dåligt samvete, men jag ser det som att hellre det än att något inte blir av alls. Jag märker även att jag får mer tålamod även inför andra eftersom jag själv inte hela tiden är uppe i varv.

I det senaste nyhetsbrevet från Folk Rebellion fanns ett supertips som jag ska testa – Pomodoro-tekniken. Man sätter en ägg-klocka, inte sin mobil, på 25 minuter och gör vad man ska helt enkelt. Utan distraktion. Bara det man ska. Låter ju enkelt. Efter 25 min tar man 3-5 minuter paus, sätter en bock på ett papper med en riktig penna, och sedan börjar proceduren om tills man har upprepat den fyra gånger. Då tar man en längre paus på 15-30 minuter. Tekniken har tydligen visat sig främja produktiviteten och upplevelsen av flow. Ingenting som distraherar. Det låter ju underbart. Men om jag ska vara ärlig, en utmaning. En förändring kräver ju alltid en insats så jag provar och lovar att uppdatera.

Målet är nog egentligen inte att bli mer produktiv utan mer känslan av att må bra och vara närvarande. Det som är en bristvara i stort som jag upplever det. Såklart skiftar det från person till person och situation till situation. En del skulle må bra av att göra lite mer och en del skulle må bra av att göra lite mindre. Men som jag har skrivit om förr – den som har mest att göra vinner inte.

1 2