Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Johanna
Yoga World

Vardagstankar

OkategoriseradeVardagstankarYoga som livsstil

Det kallas tvivel, det där som (inte) stör.

Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör. Du som kan din Winnerbäck vet. Men jag funderar på om det är så att det inte stör egentligen. Att det är så som det ska vara. Ibland tvivlar vi. På allt vi är. På allt vi gör. Det är en del av livet. Kanske är det därför det slår så hårt när det händer. Vi är rädda för att tvivla. Rädda för att vara lite låga. Då måste det vara något som är fel. Vi ska ju vara glada. Livet ska vara enkelt. Glatt. Jämt. Annars är det något som är fel. I obalans.

Är det verkligen så? Vi säger att man måste ha lite tråkigt ibland för att ha kul. Sakna något för att uppskatta något. Byta miljö för att se det vi har framför ögonen. Ja, det säger vi. Men när det händer blir vi ändå rädda. “Jag känner mig låg – vad är det som är fel?” Det kanske inte är något som är fel. Det är det som är balansen – ibland är det upp ibland är det ner. Så länge det inte är stup och höga höjder som pendlar konstant. Då kanske man ändå får ta sig en allvarlig funderare.

 

Foto: vegafoto.se

Jag tror inte att tvivel stör – då menar jag den som kommer då och då och stannar kortare stunder. Inte det konstanta, jag har varit där också, det är inte samma sak och det är inte ett bra tillstånd. Det stör. Men det korta. Det stör inte. Det berikar. Det är absolut jobbigt – om man gör det jobbigt. Det går också att förhålla sig till. Att benämna sina känslor och upplevelser. De blir mindre läskiga då.

Människan har lärt sig att allt ska vara bra hela tiden annars är det något som är fel. Det är väl en bra inställning för det gör en uppmärksam men rädslan den skapar är inte bra. Det obekväma skruvandet eller undvikande blicken när svaret blir “det är inte så bra”, eller “det är sådär faktiskt” på frågan “hur är det?” Den som vi “ska” svara bra på annars kan det bli svårt att bemöta varandra i det sociala spelet.

Att vara lite låg är inte farligt. Att vara låg jämt är det. Att tvivla en kort period är inte farligt, för mig berikar det när jag tar mig uppåt igen. (Vi är alla olika här, du är du och jag är jag) Förra veckan var jag ledsen, orolig, tvivlade på allt och jag tillät mig att ha en svacka. Den här veckan känns det bättre, jag har mer inspiration, jag har mer tro och jag upplever mer kreativitet.  Jag upplever att det är mer och mer ok att säga högt, både till sig själv och andra att allt inte är bra jämt. Det gör oss mer mänskliga. Det ger oss en bredare och färggladare palett. Det gör att tvivel inte nödvändigtvis behöver störa.

15 oktober, 2018 | 1 KOMMENTAR.
Annons
Annons
Vardagstankar

Att ta tillvara på det man har.

När jag blir vilsen har jag en tendens att ta till mycket yttre drivkrafter för att jag tror att det är det som tar mig framåt. Jag vet att jag inte är ensam om det. Drivkraften att ständigt sträva lite mer är en hårfin linje av utveckling och avveckling. Det kan vara det som tar en framåt och det kan vara det som drar en bakåt.

Öppnar jag ögonen ordentligt så ser jag vad som verkligen finns där. Mitt framför näsan. Något så “enkelt” som att vi har en trädgård som har bjudit på frukter och bär hela sommaren och inpå hösten. Utan att jag behöver göra något så finns det serverat där för mig. Om jag öppnar ögonen. När jag också gör något med dem blir livet mycket smakrikare.

Jag har en hel del projekt jag skulle vilja göra, workshops jag skulle vilja hålla men jag säger nej. Jag säger nej till att hålla retreat på egen hand nästa år för jag vet att det kommer bli härligt men också för mycket jobb. Nästa år är allt fokus på utbildning. Det räcker. Gott och väl. Det räcker gott och väl för att det ska bli bra. Färre saker blir mer bra.

För att samla ihop mig själv vet jag att det finns en sak jag måste lägga mycket tid på i höst. Som jag vill lägga mycket tid på i höst. Meditation. Meditation tar fram kreativitet i mig. Det gör även träd. Mönster i stammar. Lövens former.

Jag har klickat in mig på Ulrica Norbergs meditationskurs på Yogobe som jag varmt rekommenderar. Det blir en fin påfyllning för mig. Jag gillar även Simon Krohns, Pål Dobrins och Viktor Fridhs meditationsvideos.

Jag ska ta mer vara på det jag har. Inuti. Människor jag har runt mig. Möjligheter jag har. Kunskapen jag har. Öppna ögonen. Det finns ju redan där. Bara jag tittar.

Foto: vegafoto.se

Med koden ALVIN får du som ny prova yogobe kostnadsfritt i 30 dagar. Fin start för meditation, kanske gillar du som jag Ulrica, Simon, Pål och Viktor?

18 september, 2018 | 4 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

InspirationVardagstankar

Septemberpepp och nya rutiner.

Helgen kom och september kom. Välkommen! Jag och Liselotte höll vår yin yoga utbildning i helgen och det var som vanligt väldigt härligt och lärorikt. Vi invigde även det nya yogarummet på FLOW vilket kändes fantastiskt. Vilken boost av energi rummet fick!

När september kommer tänker jag alltid att “nu är det höst”. Men så är det ju inte riktigt… eller lite, men ändå inte. Med september kommer ny terminstart, mycket prova på klasser, göra plats för nya rutiner och sätta intentioner och önskningar. Det är en bra tid för det. Jag skrev ett blogginlägg för Yogobe på temat septemberpepp som jag verkligen tycker du ska läsa. Där finns mina bästa komma igång-tips!

Jag gillar rutiner, människan mår bra av rutiner i måttliga mängder. Allt måste inte ske på en gång och i ärlighetens namn behöver ribban vara låg för att ångan ska hållas uppe. Det är inget vi behöver hymla om och vi vet det – ändå sätter vi den alldeles för högt. Nästan varenda gång. Så ta en sak i taget. Det räcker. Det är tillräckligt och du är tillräcklig om du får till en sak. Det andra är bonus. Börja med att andas, det kan också vara en hög ribba för en del.

Det är kul med pepp och att sätta både delmål och mål. Jag ska sätta mina lågt, det är bäst utvecklingspotential på det tänker jag och mest glädje om det blir över förväntan.

Välkommen höst!

Foto: vegafoto

Med koden ALVIN kan du prova yogobe i 30 dagar kostnadsfritt som en extra stöttepelare! Go for it.

4 september, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
SoulworkVardagstankarYoga som livsstil

Tack Hallifornia och kraften i att allt går runt runt.

Är du yogasugen kan du använda koden ALVIN för 15% på biljettpriset till Pranafestivalen 8-9 sep i Göteborg.

I helgen har jag varit på Hallifornia i Varberg och också haft äran och möjligheten att hålla klass på Hallispirit. Hallifornia är en vattensport- och livsstilsfestival som också har ett Hallispiritområde med yoga, musik, dans, meditation, healing och härliga utställare. Med mig hade jag kära Josefin Wikevand som jag har börjat jobba en del med och som också är en ny vän. Vi har tidigare haft klass tillsammans på studion och nu var det dags i lite större skala. Josefin inleder med mantrasång, sedan låter vi asanas ta över innan hon kommer tillbaka och omsluter oss med sin ljuva stämma i shavasana. Vi kommer fortsätta hålla klasser tillsammans på studion och hon sjunger även  på min klass Move with breath på kommande Prana festival i Göteborg 8-9 sep.

Temat på klassen var att följa med i flödet, även när allt verkar så still så finns det ett konstant flöde. Även när dagarna verkar vara samma dag och ut och dag in finns det fortfarande något värdefullt i det. Det är det som är guldgruvan. Närvaron i att allt går runt. Kretsloppet. Och vi kan vara mer eller mindre uppmärksamma på upplevelsen. I tre kortare flöden i flera repetitioner bjöds kroppen, tanken och andetaget att få följa med uppmärksamt i varje rörelse. Varje repetition. Få vila in att veta var man ska, inte behöva tänka. Låta allt bli en enhet, alla lager av en få röra sig som ett. Som en meditation i rörelse. Lita på att kroppen vet var den ska. Släppa planen på den utstakade vägen, slentrianrutinen som kan ta över kroppen i rörelsen, släppa kontrollen på hur det ska se ut.

Josefin har skrivit en egen låt just för shavasana – magi. Du hittar henne under @wikedhvani på instagram.

Istället vila in i flödet och följa med. Kan man vila in i flödet med närvaro och uppmärksamhet tror jag också att man lär sig att skilja på vad som verkligen behöver en förändring i vardagen och livet och vad som kanske ibland bara mår bra av att ha lite tråkigt. Det finns en närvaro och kraft i det också. Att inte ständigt behöva förändra och jaga vidare utan få leva. Leva i stunden med det som är. Vad det än är. Möjligtvis inse att det där tråkiga egentligen inte är så tråkigt? Att det finns en annan dimension av det där vanliga. Då kan vi vila in i det med mer trygghet. Allt är föränderligt och upplevelsen kan vara en första svängen, en annan andra svängen, en tredje tredje svängen och så vidare. Möjligheten att få landa djupare och mer innerligt i oss själva som människor. På mattan till utanför mattan.

Det är skillnad på att gå runt runt för att undvika något, att gå runt istället för att bearbeta och ta sig igenom och att följa med runt runt i kretsloppet. Allt är inte som vi tror eller tänker vid första anblicken. Det behöver inte vara bättre eller sämre. Det är bara olika för varje varv. Vad tänker du?

Tack Hallifornia och Hallispirit, härliga dagar att träffa vänner, kollegor, hänga och prata och ta ett dopp vid damernas för att svalka av sig. Ett extra tack en och en eloge till personalen och Josefin och Patricia som roddar runt allt med proffsighet och ödmjukhet. Att behålla lugnet i arrangemanget – yoga på högsta nivå.

återhämtningVardagstankar

Att bli vän med något nytt.

Det som är obekant är alltid lite skrämmande. Kroppen är alltid redo att reagera på minsta lilla ljud, känsla, förnimmelse. Antingen väljer man att backa eller så väljer man att vara i det. Se vad som händer. Kanske till och med komma ut helskinnad och mer tillfreds på andra sidan. Det har ju hänt förr.

I höstas köpte vi ett sommarhus och jag har bara tillbringat en natt i huset själv. Tills nu. Dagarna är alldeles ljuvliga här. Jag skriver ute på altanen, slipar möbler, går ner till havet och tillbaka, läser i kvällssolen på bergsknallen och gör allt det där som hör sommaren och sommarhus till när det är fint väder. Trädgården är fylld av gröna träd, färgrika blommor, fågelkvitter överallt och ständigt rasslande i buskarna. Lite som en dröm.

Sedan kommer kvällen. Tack och lov är det ljust länge men det är allt lite otäckt att sova i ett hus själv som man inte känner ännu. Ljuden är inte bekanta ännu, vindens sus, rådjurens trampande, ljusets intåg mellan gardinerna, grannens bildäck knarrandes mot grusvägen. Långsamt vänjer man sig ändå. Det blir lugnare, tryggare. Allt som är okänt är lite läskigt först. Men stannar man i det lär man känna det.

Idag var första morgonen jag lät asanas inta yogamattan. Också trevande, vad gör ont och vad gör inte ont? Känna in, känna ut. Känna innan, känna efteråt. Det är nytt. Kroppen känns annorlunda. Det som var självklart innan är inte självklart längre. Men det finns heller inget som säger att det inte kommer bli. Mer än igår kändes ok. Varje dag är en ny dag. Tålamod och stanna. Inte rusa iväg. Vad det än är så tar det lite tid att bli vän med något nytt.

1 2 6