Johanna
Yoga World

Yoga som livsstil

Yoga som livsstil

Yoga & Skrivande – nu blir det onlinemånader tillsammans.

Nu känner jag att det är dags – välkommen att följa med!

Yoga & Skrivande är en onlinemånad för dig som gillar att reflektera, fundera och skriva. Som gillar att utforska din insida genom både rörelse och stillhet. Som gillar att ha en stöttande struktur att luta dig mot i din egen väg. Och ett diskussionsforum för möjlighet att möta andra i samma reflektion – om du vill.

Varje måndag under månaden får du en inspelad yogasekvens eller meditation och ett specifikt tema. I filmen introduceras du till temat och någon form av praktik kopplat till det. Yogasekvensen är mjuka rörelser, ofta nära golvet och är i allmän mening inte fysiskt utmanande. Den praktiska delen är 15-20 min. Efter det får du ett varierat antal reflektionsfrågor kopplade till temat för ditt egna skrivandes skull.

Varje månad får du också en övergripande skrivuppgift som du utför i egen takt. Du behöver inte vara författare, “kunna” skriva eller visa någon vad du skriver – om du inte själv vill det. Det handlar om att utforska din väg på ditt vis och just du kanske gör det bäst genom skrivande. Jag själv älskar att skriva och finner mycket insikter och utveckling i det. När mina ord hamnar på ett blankt blad får de liv och ofta en större mening i det vardagliga livet än om de bara stannar i huvudet. För mig är skrivandet både ett sätt att lämna saker jag är färdig med och att föda nya riktningar.

Till varje video och skrivande finns också möjlighet att lämna kommentarer och ha en diskussion med mig och de andra som deltar.

Jag rekommenderar dig att du väljer en skrivbok med omsorg och en penna du gillar. Gör det till din tid och din prioritet under månaden du deltar.

Läs mer om praktiska detaljer här. 

Välkommen att hänga med!

Annons
Annons
EgenföretagareVardagstankarYoga som livsstil

Kan otillgänglighet också innebära att jag blir tillgänglig?

Ja, för mig är det så. Jag mår bra av gränser, av olika slag och olika tider. Gränser är inte bara något dåligt. De kan bära med sig mindre bra egenskaper också men i det här fallet och just för mig så är det inte så. Jag jobbar på att göra mig otillgänglig. Icke nåbar hela tiden. Det irriterar en del. En del blir stötta. En del tycker det är fantastiskt. Jag ändrar också mitt eget sätt att kommunicera vilket gör det svårare för andra att veta vad och hur jag gör mig mindre tillgänglig. Det kräver mycket tydlighet från min sida. På ett ödmjukt sätt. Det handlar inte om personer eller människor – att jag inte vill möta eller prata med någon. Det handlar om hur jag hanterar mina, framförallt skriftliga,  kommunikationskanaler och hur skicklig jag är på att inte låta dem skruva upp tempot för mig. Att hålla mig till mina egna gränser jag satt – det är också det svåraste. Ett svar slinker iväg så snabbt…. den enkla vägen och vips är tankesnurran igång igen.

När jag gör mig mindre tillgänglig åt olika håll så blir jag också mer tillgänglig. Jag blir mer tillgänglig för mig själv men också de jag möter. Jag blir närvarande. Jag har möjlighet att sätta dessa gränser för mig själv så därför gör jag det också. Det har tagit lång tid. Det är svårt för en som vill vara alla till lags. Men vi har alla möjligheten. Ja, det har vi.

För ett tag sedan började jag lämna över en av mina fyra mailadresser jag hade hand om. Nu är jag inte där och är det något som berör mig personligen så får jag det vidarebefordrat till mig. För två veckor sedan skrev jag ett svar i mina anteckningar på mobilen som jag kan använda när jag får meddelanden på instagram eller facebook som har med mitt arbete att göra, att jag gärna tar det via mail. Det funkar för mig och är det säkraste sättet för mig. Jag har gjort många misstag i kommunikation och tydlighet för att jag har har skrivit något i ett meddelande och sedan glömt bort det. Det handlar inte om nonchalans, det handlar om att jag har för många spretiga kommunikationsvägar. Det funkar för en del. Det funkar inte för mig. Jag lämnar över mer och mer. För nu har jag möjlighet till det. Det har tagit nästan tre år för mig att komma dit.

Foto: vegafoto.se

Den här veckan har jag slagit av aviseringarna från messenger. Jag ser bara meddelandena om jag aktivt går in. Den här är lurig för många är vana vid att jag finns där. Även jag själv. Det kliar i mina fingrar att svara där för att det går så enkelt och lätt. Vanan. Det är enkelt och lätt i stunden men inte i förlängningen. Sedan beror det såklart på vad det är. Jobbrelaterade planeringar går via mail eller sms numera. (Så skriver du till mig och jag inte svarat inom ett par timmar så är det inget personligt).

Detta sättet att sätta gränser för mig själv, att göra mig mer otillgänglig är inget revolutionerande. Det är inget nytt. Det är inget som alla människor måste eller behöva göra. Det är heller inte något som alla ens tänkt på. Men för mig är det tydligt. Det gör mig så mycket mer tillgänglig när jag har struktur. Jag blir mjukare, mer fokuserad och jag tänker efter. Jag väljer också själv när det finns tid till möta det som står där. Vilken tid på dygnet jag kan hantera det. Utan att släppa in hela världen innanför mitt skinn. Det handlar inte om någon annan än mig själv. Jag blir mer tillgänglig att vara mig själv. Det betyder inte att jag inte svarar någonstans, inte ser, inte bryr mig eller inte finns för andra. Det betyder att jag finns mer. Mindre brus och intryck. Mer klarhet. Om jag tillåter mig själv detta och berättar det så kanske någon mer tillåter sig att sätta sina gränser utifrån sina förutsättningar.

Foto: vegafoto.se

 

21 februari, 2019 | 10 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

VardagstankarYoga som livsstil

Det räcker att vara den jag är.

Det är något vi alla vet. Något vi alla säger. Men inget som kommer som en självklarhet. I alla fall inte för mig. Vissa tider är det lättare att vara ankrad i det. Andra inte. Påminnelsen, disciplinen och praktiseringen av det är nödvändigt för mig. Klart jag vet att jag duger som jag är. Men hur känns det i mig? På riktigt?

Hur fyller jag hela min hudkostym med den upplevelsen? Hur smakar det? Hur låter det? Hur många tankar finns? Vilka tankar? Hur lever mitt andetag? Hur tar jag plats inuti mig själv?

Rörelse, reiki, skrivande, mediterande, promenerande, lyfta tungt – det funkar för mig. Att röra mig inuti till musik som gör varje rörelse till en dans. Även om det inte är ett traditionellt danssteg. Förmodligen tvärtom.

Hur fyller jag mitt inre universum med bubblande liv istället för att förminska det? Vad behöver jag påminna mig själv om? Vilka rutiner behöver jag ha?

När jag övar på att ta plats i mig själv så vet jag där, djupt inne – att det räcker att jag är den jag är. Jag behöver inte jaga, jag behöver inte ständigt synas, komma med nytt. Jag kan ta plats på så olika sätt. När jag tar plats inuti tar jag också en naturlig plats utanför – utan att forcera eller knuffa undan. Utan att söka bekräftelsen från någon annan för att duga. För att få tillåtelsen att vara en del av något. För att vara tillräcklig. Jag tror att fler med mig behöver den övningen. Varje dag. Oavsett yrke, sammanhang, erfarenhet. Det djupt mänskliga. Platsen utanför kan förstärka men det börjar alltid, och förseglas alltid, inuti.

Det kommer inte av sig självt. Det kommer av en daglig stund med mig själv. Ett utrymme. En långsamhet som jag kallar det.

Förra veckan började vi att utforska detta och ta plats inuti på mina yogaklasser. 90 min av vinyasa, andning och meditation. Vi fortsätter den kommande månaden och den nya spellistan heter Reflections. Enjoy. Välkommen att ta plats inuti, fylla ditt eget utrymme, ditt universum men det som är du. Det som alltid räcker.

Foto: vegafoto.se

11 februari, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
EgenföretagareYoga som livsstilYogastudio

Hur du skapar ditt eget jobb.

Utifrån ser det mesta väldigt enkelt ut för egenföretagare. De gör som de vill med tid, kan jobba varifrån som helst och tjänar massor av pengar. Det är ganska långt från verkligheten. I alla fall i början. Efter år av slit och ihärdighet kan det nog bli så.

Många är vi som undrar, även jag, hur man gör för att skapa sitt eget jobb. Jag skapar mina jobb hela tiden. Det är väldigt sällan jag får jobb bara sådär. Det kommer då och då förfrågningar om klasser eller föreläsningar på företag och event och de kommer för att jag har gjort något innan dess. Att jag har skapat ett jobb innan dess. Att vara egen handlar om att skapa sitt eget jobb. Såklart är det olika i olika branscher men i min bransch funkar det så – i alla fall för mig. Det är det enda jag kan utgå ifrån och dela med mig av.

Foto: vegafoto.se

Det är hårt och dedikerat arbete att driva runt en verksamhet och det är därför jag gör det. För att det betyder något för mig. Det var ingen som frågade “Johanna, kan inte du öppna en studio och så kommer det komma massa människor dit automatiskt så att du i förlängningen kan leva på det”. I wish. Men så var det inte. Jag jobbar varje dag för att det ska komma en enskild människa till studion. En människa som det gör skillnad för. Som känner sig hemma. Trygg. Som landar i sig själv och landar tillsammans med andra. Det är det jag gör för mig själv också. Jag skapar mitt eget jobb varje dag för att landa i mig själv. På vägen lyfter jag. På vägen kraschar jag. På vägen gråter jag. På vägen skrattar jag. På vägen känner jag mig värdelös. På vägen känner jag mig värdefull. På vägen kryper jag på knä och skurar golvet i shalan med en tvättsvamp. Varje person som rullar ut sin matta på det golvet är min belöning. Varje dag.

Men det är fortfarande ingen som ger mig jobb. Drömmer du om något? Gör det. Det krävs en ansträngning. En vilja. Ett anamma som heter duga. Ibland krävs det ett illamående och en känsla av att du ska svimma. Var påhittig. Inget är för knasigt. Ibland funkar det. Ibland inte. Stundtals undrar du vad du gör fel. Du gör förmodligen inget fel. Vissa månader får du lön. Andra månader får du inte lön. Det är väl den största skillnaden – som anställd får du lön oavsett om du faktiskt jobbar när du är där eller inte. Du får lön om du är sjuk. När du skapar ditt eget jobb får du inte det. Du får annat. Du ska dock inte jobba ihjäl dig för att du är egen. Jobba ihjäl dig för att du får jobba med din dröm? Nej, det är bara väldigt dumt. Det är ingen bra ursäkt för att arbeta mycket.

Foto: vegafoto.se

Att skapa sitt eget jobb är fantastiskt. Du skapar ditt jobb genom att prova. Att kliva ut för kanten och ha tilltro till luft under vingarna. Man får också ändra sig. Inriktning. Val. Möjligheter. Ett år kan du öppna en yogastudio. Ett år kan du skapa en yin yoga utbildning. Ett år kan du skapa en annan utbildning. En större. Ett år kan du skriva en bok. Vem vet vad som kommer ett annat år. Kanske gör du något helt annat.

Det du behöver göra är att skapa ditt eget jobb. Jag säger inte att det är lätt men jag säger att den enda som kan göra det är du.

  • Utbilda dig själv under tiden och lär dig nya saker.
  • Prova och se vad som händer (jag här mååååånga idér som gått käpprätt åt…)
  • Se till att du har plats för återhämtning.
  • Omge dig med inspirerande människor och ge plats till sådant som inspirerar dig.
  • Lära dig hantera “jobbiga” människor som inte tycker som du. Respektera dem ändå.
  • Lära dig administrativa lagar och regler som finns i samhällets struktur och framför allt i din bransch.
  • Lär dig hur du ser till att du kan få en föräldrapenning om du skulle vilja vara hemma med ett barn.
  • Lär dig hur du ser till att du faktiskt får en pension när du blir äldre.
  • Ha tålamod. År av tålamod. En livstid av tålamod.
  • Känn otrolig tacksamhet.
  • Gör saker du aldrig skulle gjort annars eller ens kunnat tänka dig att du skulle få uppleva.
  • Möt människor du inte ens i din vildaste fantasi kan tänka dig att du skulle möta.

Magiskt. Och enkelt – eller hur? Det finns såklart massor mer. Hjärtat behöver vara stort och varmt även när det ser mörkare ut. Hjärnan  behöver vara klar nog att veta när det är dags att stanna upp. Men hjärtat är viktigast. De små stegen skapar det stora. Det är därför det stora kommer. Varje person du möter spelar roll. Oftast är det så att den enda som begränsar din utveckling är du.

Foto: vegafoto.se

23 januari, 2019 | 2 KOMMENTARER!
VardagstankarYoga som livsstil

Tid – det enda du har.

Rubriken kommer från ett kapitel i Bodil Jönssons bok “Tio tankar om tid”. Den kom ut för tio år sedan och är mer aktuell än någonsin. Tid är faktiskt det enda som vi med säkerhet vet att vi har. Och alla har lika mycket. Klocktiden är densamma för oss alla. Det som är skillnaden är hur vi upplever tid.

Jag tror att mycket ligger i vår egen tanke om tid. Vi försöker hela tiden spara tid. Till vad då? Hur då?  Den ligger inte och samlar damm medan vi samlar ännu mera tid. Att tänka att jag har gott om tid ger en helt annan upplevelse och mental inställning än om jag tänker att jag har lite tid. Även om själva klocktiden är begränsad till en viss uppgift så kan tanken och inställningen skapa möjligheter i den upplevda tiden. Att gå in med inställningen att tiden är begränsad är ungefär lika dömt att misslyckas som att tänka det här kommer jag aldrig klara när vi ska ta oss an något. Givetvis är detta lättare i teorin än vad det är i praktiken men det ligger mycket i det. Timmarna blir inte fler på någons dygn, schemat blir inte blankt men det ger en annan upplevelse.

En upptäcktsresa vi alla är på är vad vi vill och vad vi behöver lägga vår tid på. Det som inte går att påverka är som det är. Mat ska lagas, barn och anhöriga ska tas hand om. Hälsan ska tas hand om. Inkomsten ska in. Det som sker där emellan – vad gör du med den tiden? Jag tror, utan att veta, att en daglig tanke i mångas huvud är jag hinner inte det nu eller jag har inte tid med det här. Så må det vara men på riktigt och innerst inne, vad kan du påverka och inte? Mer än du tror. Underskatta inte din egen förmåga att ändra en sinnesstämning från upplevelsen att någon tar din tid till att då får tid. Du får tid att uppleva, känna, smaka, delta, få perspektiv, fatta ett klokt grundat beslut utifrån dig själv. Det är en gåva och ett ansvar du har. Lämna inte den makten till någon annan.

Jag underskattar ofta tiden det att att ställa om. Ställa om från en sak till en annan. Ett jobb till ett annat. En utmaning till en annan. Jag underskattar ofta också tiden det tar att samla energi igen efter en stor insats av något. Det har jag blivit bättre på men har fortfarande en lång bit kvar. Att gå direkt från en sak till en annan utan lucka i kalendern eller utan återhämtning är ingen god idé för mig. Tiden för reflektion är lika viktig som tiden för förberedelse. Så har jag inte alltid resonerat men gör mitt bästa för att ta mig dit nu. Just nu är jag på resande fot och har gjort spännande uppdrag och haft inspirerande möten. Men det finns också luckor i schemat.

I onsdags spelade jag in nya videos hos YOGOBE och en av dem är en 90 min yin yoga med tema sidokroppen. Att landa en stund för att se det som vandrar vid oss sida id sida varje dag. Inte det som ligger bakåt eller framåt utan det som bär oss varje dag. Detaljerna, rutinerna, vanorna, beteenden – de goda och de som har utvecklingspotential. När det går för fort hinner vi inte titta åt sidan. Titta åt sidorna för att se det du har. Just nu.

Just nu är jag tacksam för de uppdrag jag gjort och planerar att göra i mina samarbeten med YOGOBE och Casall. Att jag fått yoga och samtala med Helena Wintre på Yogashakti, med Shay Peretz och med Hillevi Borga, att jag har möjlighet att dela yoga på ett event i Finland i helgen och mest tacksam är jag för att jag har en längtan hem.

11 januari, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 2 8

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.