Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

BLOGGMENY
YOGA WORLD
Annons
Annons
återhämtningyin yogaYoga - komma igångYoga som livsstil

Yin med vägg som stöd när inget annat funkar.

Eftersom min rörlighet är näst intill obefintlig håller jag på att bli tokig. Mina ben håller framför allt på att bli tokiga på nätterna. Införstådd som jag är med att man alltid kan hitta varianter tog jag tag i saken i helgen. Att kunna röra sig obehindrat är ingen självklarhet och många behöver alternativ. Kanske kan du också ha nytta av den här yin sekvensen jag gjorde mot väggen i helgen. Jag har svårt att röra överkroppen i någon riktning så därför får den vila mot marken – super.

I fredags orkade jag sitta upp för en sittande meditation i tio minuter. Det finns givetvis många meditationer man kan göra liggandes också men jag föredrar sittandes och har längtat efter det. Mitt huvud och mitt sinne är liksom inte detsamma utan den stunden. Med bolster och filt hittade jag ändå en stöttad plats. Alternativ, alternativ, alternativ gäller ett tag framöver.

Oavsett om man bär på en skada eller någon begränsning så är den här sekvensen suverän för vila och återhämtning på ett väldigt tillåtande och grundande sätt.

Som alltid i yin, se om du kan landa i en plats av bekvämlighet i det eventuellt lite obekväma. En plats du kan stanna på och vara i oavsett vad som dyker upp. Skärande, ilande, huggande smärta tar du dig alltid ur. Obekvämt, otålighet, rastlöshet stanna du i med ödmjukhet. Använd ett mantra eller återkoppla alltid till ditt andetag om tankarna virvlar iväg.

Det är lite veckigt att ta sig hela vägen ner så när man väl är nere ligger man kvar en stund 🙂 Jag stannar ungefär fem minuter i varje position. Det kan också vara skönt att ha en filt under rumpan/vid svanken för att kunna slappna av bättre när man ligger på rygg. En filt kan även vara hjälpsam under huvudet om hakan gärna glider upp mot taket och skapar kompression i nacken. Kommer huvudet upp en liten bit skapas mer frihet längst nacken.

Prova glida ner fötterna längst med väggen tills du hamnar i ett läge där du möter ett naturligt motstånd i kroppen. Alt gå så långt ner som du kommer och sedan promenera upp en liten bit så att du fortfarande har utrymme.

Jag gillar att använda bälte i den här eftersom det hjälper mig att stoppa benen innan det blir för brett och jag kopplar på för mycket muskler för att hålla benen på plats.

Även här kan bältet hjälpa en att hitta ett bra läge att kunna slappna av och stanna vid. Jag drar det som en åtta eller evighetstecknet runt varje knä.

Här kanske du får komma ut med rumpan en liten bit bort från väggen för att ha plats att glida ner med foten. Flytta dock inte för långt ut, anpassa med foten, den behöver inte flyttas särskilt långt.

Vill du ha lite musikinspiration, en lista jag ständigt fyller på, finner du det här – YIN INTO 2018

Önskar dig en skön stund och hör av dig om du funderar på något!

2 juli, 2018 | 1 KOMMENTAR.
Annons
Annons
InspirationSoulworkYoga som livsstil

Tacksamhetsburken – hur gick det?

För lite över en månad sedan skrev jag om tacksamhetsburken. En burk att lägga en lapp i varje dag med något jag är tacksam för. Jag började med en månad för jag känner mig själv att det ibland kan bli lite si och så när jag påbörjar sådana saker. Men jag har lagt en lapp nästan varje dag och idag öppnade jag dem och gick igenom lapp för lapp. Ord för ord. Tacksamhet för tacksamhet.

Det var väldigt fint och blir liksom en rätt häftig känsla i kroppen. Wow, vad mycket man både inuti och utanför. Många av mina tacksamhetsord handlade om studion och möjligheten jag har att jobba med det jag älskar. Eller att jag skapat möjligheten för det snarare. För det är så det är. Det är inget bananskal jag glider med på. Tacksamheten för stunder jag har med min sambo och med min familj. De små ord, lappar och kramar jag har i livet. Väldigt lite handlade om materiella ting även om en del av dem var sådant också. De spelar också roll.

Så ska jag fortsätta då? Ja, det ska jag. Burken fylls på. Dag för dag. Insikt för insikt. Hur gick det för dig? Passa på att skriva ett par rader om det och lägg i burken som uppdatering. Även den kommer vara fin att öppna, läsa och reflektera över framöver.

Tänk att något så enkelt kan bli något så stort.

Populärt från Yogaworld.se

återhämtningMental styrkaOkategoriseradeSoulworkYoga som livsstil

Otålighetens prövande av det yogiska tänkandet.

Förra veckan opererade jag magen. Det var planerat och kommer göra mycket gott i längden. Över midsommarhelgen var det liksom ganska ok att vara i ryggläge eftersom jag hade mycket folk runt omkring mig och jag hade fortfarande så pass ont så jag varken ville eller kunde göra något.

Annat är det nu. Ensam hemma hela dagarna. Det har bara gått en vecka och det gör fortfarande visserligen ont, jag går fortfarande mycket långsamt, som en ostkrok, kan inte köra bil eller cykla och kan inte ligga på något annat sätt än på rygg, än mindre vrida på mig. Magmuskler alltså, länge leve starka magmuskler. De bygger hela kroppen. Varje rörelse. Det vet man ju…. Nu vet jag det på riktigt. Herre min tid vad jag ska vara tacksam för en fungerande kropp framöver. Inget att ta för givet.

Men huvudet fungerar ju alldeles utmärkt. Ena halvan av mig älskar att ta det lite lugnt, inte göra så mycket, sitta på balkongen, läsa, kolla på en serie. Välja precis vad jag vill göra, när jag vill göra det. Låter ju som drömmen. Den andra halvan av mig är rätt otålig för det finns ju massa skoj saker att göra. Utbildningsuppsatser att ge feedback på, event på studion att lägga ut, höstschema som ska sättas, en bok som ska skrivas, en filosofikurs som ska genomföras. Massa kul. Tills jag gjort för mycket och mår illa.

Att det ska vara så svårt att bara vara i det som är. Jag försöker verkligen. Det är ändå någonstans ett frivilligt tillstånd jag har tagit mig till. Förr eller senare hade jag behövt ta hand om detta och sommaren är en perfekt tid ur fysisk rörelse-synpunkt. Jag är van att röra på mig, min kropp är van vid rörelse varje dag och nu kan den knappt göra någonting ett tag till. Det tär. Både fysiskt och mentalt. Framför allt mentalt. Otåligheten skriker lika högt som befrielsen i vila. De skriker bara om vartannat.

Så en timma i taget. Ena timman galen. Andra timman tacksam. Det utmanar mitt leva som jag lär. Yogans lära om att acceptera det som är. Många av våra existentiella frågor kommer mycket ur lidande. Sedan tar jag mig vidare. Blir bättre. Njuter av att vara ledig. Njuter av att det är fint väder. Njuter av att vara med familjen på torpet. Njuter av att jag är lyckligt lottad som har en kropp som fungerar och att det här är en piss i Mississippi jämfört med övriga världens tillstånd. Ändå är det där jag är nu. Där jag får vara. Möta, acceptera, gå igenom istället för runt.

Backar lite. Lutar mig tillbaka lite. Har hört att det händer mycket magi på den platsen.

EntreprenörskapInspirationYoga som livsstilYogastudio

Mer flöde på FLOW – studion får mer utrymme.

I sommar är det två år sedan jag öppnade FLOW. Två år av väldigt mycket kärlek och väldigt mycket arbete. Vissa stunder har jag undrat varför jag fortsätter, varför jag inte lämnar över det till någon annan, varför jag inte ger mer plats till andra delar av mitt liv. Men de stunderna är ganska korta. De är sjukt jobbigt och förmodligen sjukt nödvändiga. För sedan bottnar jag i mitt varför och fortsätter.

Från september får studion mer golvyta. Det blir ett nytt yogarum och mer plats för community och gemenskap med en “social” yta där man kan slå sig ner innan eller efter klass med en bok eller en kopp te och ett samtal med någon annan. För det är det stora varför – mötet mellan människor. En plats att få vara på, så som man är. Så som man mår just nu. Och förhoppningsvis se att andra har sina delar av livet, de som är väldigt lika samtidigt som de är så olika. För det finns ett band mellan oss alla.

Yogan och samtal, även om det var av professionell karaktär, var det som verkligen bar mig ut ur depression och utmattning. Det går att göra så mycket i förebyggande syfte, för att både få och behålla, ett andningshål i vardagen. En plats för påfyllning. En lugn plats, det behöver vi alla mer eller mindre. Och det är det som mer utrymme handlar om. Ett eget rum för praktiken, en yta för möten och mer och bättre flöde genom alla våra våningar i den ljuvliga lokalen som FLOW bor i.  Och en riktig reception, bara det.

Jag ser verkligen fram emot framtiden. Med fler människor runt mig i verksamheten, fler människor att möta på mattan på klasser, workshops och utbildningar. Fler möten med mig själv. I lokalen möter vi varandra. På mattan möter vi oss själva.

Välkommen!

18 juni, 2018 | 2 KOMMENTARER!
OkategoriseradeSoulworkVardagstankarYoga som livsstil

Komma tillbaka efter ett retreat.

Förra veckan höll jag retreat i underbara Kivik på Österlen. Torsdag till söndag spenderade vi dagarna tillsammans med andning och meditation, yoga, samtal, skrivande och tystnad. En fin kombo som jag gillar att baka ihop för att få en helhet på olika sätt att resa inåt. Det finns såklart så många fler men dessa ligger mig varmt om hjärtat.

När man lämnar “verkligheten” för en stund, går in i sin bubbla av total närvaro i det man är öppnar man upp för så många möjligheter och skatter som inte alltid får plats annars. Att starta dagen med sitt andetag och utforskande av sinnet sätter en annan ton, efterföljt av rörelser som ger en ännu djupare dimension. På det byggs samtal om tystad och dess innebörd en brygga in i den riktiga tystnaden. På mitt nästa retreat ska den få ta ännu mera plats. Skrivandet ger ett varv till av orden som hörs i huvudet och kanske till och med ger ett annat perspektiv när de når pappret. Vi jobbade med övningar kring våra djupare livsriktiningar, vår dharma, och även det underliggande syftet till varför och hur vi spenderar tiden med det vi gör.

Den fysiska yogan, shaking, dans, meditation och gongbad av Camilla Lindberg tillsammans med allt ovan blev som ett skimmer likt det våra ögon såg över havet. Jag är så tacksam för dessa dagar och människor.

De där dagarna när man byter miljö och lägger sin tid på ett annat slag arbete än det som betalar ens hyra är en så viktig påfyllning och det bärs alltid med små frön att så och låta växa även efteråt. Mötet med den vanliga vardagen kan dock bli lite svår att hantera ibland. Hur man ska möta vanor, beteenden, miljöer, invanda roller och så vidare med nya ögon. Och hur man ska möta sin kalender. Jag själv var inte på sociala medier speciellt mycket under tiden och när jag gick tillbaka blev jag stressad för att jag själv inte varit så aktiv. Samtidigt som det ger ett lugn i mig att inte vara där. Det gäller många saker, inte bara sociala medier.

Även om jag blir oerhört påfylld av retreat, utbildningshelger, kurser och workshops så har jag inte lärt mig ännu vilket utrymme jag behöver för att återhämta mig efteråt. Men det lär jag mig. Och det är nog samma för alla. Oavsett vad man spenderar sina dagar med. Att hitta det utrymme som behövs för att landa. Låta saker sjunka in. Processa och  fundera. Återhämtningsluckorna i kalendern som gör att man behåller påfyllningen man startat, och fortsätter fylla på istället för att den blir en enstaka inboxad insats. Att låta det vara en plats att växa ifrån. Mjukt in i vardagen. Vattna, ge solljus och näring. Det som ofta kan vara en av anledningarna till att vi är intresserade av att ta pausen från början.

1 2 3 9