Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

BLOGGMENY
YOGA WORLD
Annons
Annons
återhämtningInspirationOkategoriseradeVardagstankar

Avrundningen och avslutningen.

Detta år avslutas i fjällvärlden omfamnad av massvis av snö, kärlek och vänskap. Varje år försöker jag göra ett litet bokslut av något slag och i år blev det faktiskt ett ganska gediget sådant. Jag gick på en tvåtimmars promenad med mig själv och naturen. Att blicka ut över skogens vidder är bland det bästa jag vet. ger perspektiv.  Älskar de enskilda topparna som tillsammans breder ut sig som ett hav av klokskap, djup och mystik. Individer i gemenskap som växer tillsammans.

Gjorde en eld-meditation i symboliken att rena och skapa nytt utrymme. Tackade för det som varit och det som komma skall. Tog hjälp av djurriket för att lägga intentioner för det kommande året. Skrev ner 10 frågors avslut på 2017 och skrev ner 10 manifesteringar för 2018.

Jag tackade mig själv för allt det som åstadkommits under 2017 – in good and bad. Alla lärdomar. Insikter. Höjder och gropar. Det har verkligen varit ett år av utveckling. Ett år av framgång. Ett år av bakslag. Precis som sig bör.

Inför 2018 vet jag precis vad jag vill lägga min energi och tid på. Vilka frö som ska vattnas. Och det är inte så mycket nytt. De har redan såtts. Små steg. Kärnan och essens. Kreativitet. Ärlighet. Inåt mer än utåt.

Tack 2017. Tack alla som varit med på vägen.

 

1 januari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Annons
Annons
återhämtningInspirationVardagstankarYoga som livsstil

Ledorden för 2018 – vilka är dina?

Nyår är inte så speciellt i min värld. Jag har nog inte haft ett nyårslöfte sedan jag var liten och inte åt godis på ett år. Jag kan förstå att det ligger en symbolik i att året blir nytt och att det blir ett avstamp för något. Funkar det så använd det.

Min vän Frida lärde mig för ett par år sedan att istället sätta intentionen för nästkommande år med tre ord. Inga löften. Tre ord att leva efter när jag ska ta beslut, när jag känner mig vilsen. Som en kompass att följa under året att luta sig mot. Så man vet att man är sann mot sig själv. Mitt 2017 har haft Kunskap, Tålamod och Kärlek som stöttepelare i allt som hänt. Tålamod har definitivt varit min största följeslagare att lita på under det här året. Det har varit ganska skönt att ha detta att luta sig mot även om det kan ha olika innebörd i olika situationer.

Vad det blir 2018 är inte helt klart ännu. En sak som är säker är att jag behöver bli bättre på administration och ekonomi men det ligger lite utanför än så länge. Eller så blir ett ord ekonomisk. Det kan man vara på så många olika plan. Pengar, energi, tid… Jag har ju två dagar kvar att fundera på.

Ett ord kommer definitivt bli energi. Jag ska försöka balansera energi och behålla energi framöver. Hushålla. Jag har börjat med Reiki (japansk behandlingsmetod vid exempelvis stress och smärta) som jag och Sofie också kommer att erbjuda på studion från januari. Energi är den största delen för mig i yin och jag gillar verkligen hur energi också kan sätta stämning i rum. Både inre och yttre.

Vilka blir dina tre ord för 2018? Skriv ner dem och kanske till och med om det finns underrubriker på dem. Vad innebär de?

Vägen in i 2018 omfamnas av snö. Frisk luft. Återhämtning i naturen. Påfyllning av energi. 

29 december, 2017 | 3 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

återhämtningFasciaGrundningMental styrkayin yoga

Här kommer en yin sekvens i juletider.

Yin yoga är min absoluta favoritform av yoga. Yin yoga är en medveten närvaro i stillheten. Där du möter allt, det bekväma och det obekväma. I, för det mesta, sittande och liggande positioner ligger fokus på bindväv, skelett, ledband, ligament och de inre organen. Den inre kommunikationen, informationsflödet, cirkulationen och följsamheten i kroppen kan förbättras då musklerna får slappna av och strukturen får en stöttning både från insidan och utsidan. Yin handlar om återhämtning, balansering av energi, klarhet i sinnet och kan hjälpa att släppa på stress och spänningar.

Yin är komplementet till yang. Tålamodet. Mjukheten. Stöttningen. Reflektionen. Grundande energi. Yin yogan är en väg till vårt innersta. Att våga lyssna, väga känna och våga vara.

Lite läskigt – och alldeles underbart befriande. Här kommer alltid klarhet, förr eller senare.

Alltid i yin – hitta en position där du kan känna dig stöttad, där dina muskler kan slappna av så mycket som möjligt. Utan att kollapsa helt. Utan att spänna dig. En plats där du ändå möter något märkbart i kroppen, där du fortfarande kan andas mjukt och en plats där du kan vara. Var varsam och var uppmärksam på att behöva röra dig pga smärta eller pga av rastlöshet i kroppen. Rastlöshet går över med tålamod. Yin ska inte smärta. Hitta det bekväma i det obekväma.

Här får du ett par fina positioner för vila, återhämtning och reflektion i juletider.
Är du ny till yin yoga – börja med 2-4 min, är du mer van – landa i 5-15 min. Lyssna in till dagens förutsättningar.

Börja i ett sittande position och ta ett par andetag. Låt dig själv landa mot underlaget. I kroppen. I andetaget. Smält sedan ner överkroppen mot mattan. Ben kan vara tätare ihop eller bredare isär. Armar framåt eller bakåt. Om pannan inte riktigt möter mattan så lägg en filt under pannan. Låt andetaget vara mjukt. Som en smekande vind som vädrar ur bröstkorgen.

Efter ett par minuter i din första position, glid ut längst golvet och landa liggandes på mage ett par andetag. Låt ett djupare andetag ut igenom munnen grunda dig mot jorden. Placera sedan underarmarna axelbrett isär, något lite framför dina axlar. Smält bröstbenet ner mot mattan och skulderbladen mot varandra. Om axlarna glider upp mot öronen så justera dina armar något framåt eller bakåt. Stötta gärna huvudet på något och du kan med fördel lägga bolster, en kudde eller filt även under bröstkorgen. Slappna av i rumpa och ben. När du tar dig ur positionen så låt armarna hamna där det känns bekvämt för dig och glid ner till liggandes på mage igen. Ta ett långt djupt andetag ut igenom munnen.

Från din andra position, rör dig mjuk mot alla fyra och kanske lite katt/ko – den långsammaste katt/ko du gjort och med så lite ansträngning som möjligt. Låt sedan benen få hamna som i en diamant, sittandes på rumpan. Lutar du mycket bakåt kan du lägga en filt under rumpan för att komma upp lite med bäckenet. Stötta gärna med något under dina knän så höfter/ben kan mjukna. Runda igenom ryggraden när du fäller dig framår och stötta gärna huvudet. Har du problem med ryggen så stanna mer upprätt. När du tar dig ur så gör det långsamt och landa ner dig själv liggandes på rygg.

Mellanrummet mellan positioner är lika viktigt som själva positionen. Det är där mycket händer. Informationen landar. Reflektionen sker. Förankringen av det som varit. Efter ett par andetag liggandes på rygg, sätt fötterna i golvet. Lyft höften någon cm ovanför golvet så du kan flytta höften lite mer till vänster och dina knän kan få falla ner åt höger. Om axel/skuldra hamnar hängandes i luften så lägg gärna en kudde därunder så att kroppen får stöttning. Du kan även lägga en kudde mellan dina knän eller sträcka ut det undre benet och lägga kudden under den böjda knäleden. Efter ett par minuter på den första sidan, mellanlanda i mitten, ta dig till motsatt sida ett par minuter. Avsluta i valfri längd på shavasana.

Vill du ha mjuka toner till ditt flöde hittar du det här: YIN FOR THE SOUL

Jag önskar dig en skön stund och god jul.

24 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
återhämtningInspirationMental styrkaSoulworkVardagstankar

Du kan inte vila dig ur en utmattningsdepression.

Nej, det kan du faktiskt inte. Vila är livsnödvändigt och definitivt en avgörande faktor. Men du kan inte vila dig ur en utmattningsdepression. Inte enbart. Vila behövs i stora doser. När du ansträngt dig av något slag behöver du också vila. Mer än vanligtvis. “Glöm inte vila också” har du säkert hört ett par gånger. kanske tusen. Och det är viktigt att lyssna på. Men det behövs också så mycket mer.

Du kan inte vila dig ur det. Det som behövs är en förändring i tankar, invanda mönster och strukturer och beteende.  Det behövs en strukturell förändring på hur vi ser på människan som en robot som ständigt ska bli mer och mer effektiv. Att tänka att man ska tillbaka till sitt gamla jag är kanske det djupaste hålet man kan trilla ner i tankemässigt. Inte för alla, men för de flesta. För det beteendet som fanns innan var det som tog dig till utmattning. Det är inte du som person eller individ. Det är ditt tankemönster. Och det går att både falla in och och att förändra. Det är det som är det häftiga.

Jag har skrivit förr om på den gamla bloggen att jag absolut inte vill gå tillbaka till att vara den jag var innan jag blev sjuk – jag var ju tokig. Aldrig i livet att jag vill dit igen. Och för att inte hamna där måste jag vara uppmärksam näst intill varje dag. Ibland trillar jag också dit. Och då får jag backa. Förmodligen höra av mig och säga nej till något jag från början sa ja till. Resonera med mitt dåliga samvete en stund och sedan låta det vara som det är.

Det kräver mycket mod, en hel del självrannsakning och ett par törnar på egot för att inse sina egna tankemönster, både fällor och möjligheter. Och även andras. Och det går att ändra. För mig är det genom skrivande, samtal, meditation och att titta tillbaka på vad som funkar och vad som inte funkar. “Meditation is for the brave ones” hörde jag en som så klokt sade en gång. Lyssna till vad som är just nu och också använda det när jag planerar framåt. Efter tre, fyra, fem omkullkörningar brukar jag oftast hålla mig uppe på cykeln ett tag. Sedan börjar det om igen. Ständigt pågående. Ständigt i förändring. Gång på gång ruskar jag om för nya perspektiv. Hur vindar vänder. Hur de kommer tillbaka. Livet.

Foto: vegafoto.se

12 december, 2017 | 3 KOMMENTARER!
VardagstankarYogayogalärartips

Beröringens vara eller icke vara – #metooyoga

Efter att ha läst inlägg hos mina bloggkollegor Vevve, Karin och Livia och deras tankar kring assisteringar inom yoga går hjärnan givetvis igång. Göran Boll och YogaGirl lyfter så viktigt även yogan i den förlänga metoo-revolutionen. Den är välkommen!

Jag själv jobbar mycket med assisteringar. Mest med assisteringar genom röst, placering i rummet, mjuka men tydliga placeringar av händer på “hårda” delar av kroppen. Men jag jobbar också med mer fysiska assisteringar. Jag försöker att få mina deltagare att göra den aktiva biten själva. De känner sin kropp bäst. I yin stannar jag också länge, många långa andetag. Beröring behövs. Alla människor är beroende av beröring. Men på rätt sätt. Jag har själv ingen erfarenhet av obekväma assisteringar i yoga. Däremot i massage. Men det är en annan diskussion. Dock bottnar de i samma avgrund.

Jag vet många assisteringar som mycket väl kan upplevas obehagliga, helt ologiska och över gränsen. Över gränsen på ett personligt plan men också ur ett anatomiskt. Det är helt omöjligt att veta vad kroppen på mattan har erfarenhet av. Både fysiskt och psykiskt. Vad vi sätter igång för tankar, mekanismer och rädslor.

Jag har haft deltagare som aldrig kommit tillbaka på min klass efter att jag assisterat dem. Jag har gjort misstag. Jag berättar för mina deltagare att jag kommer röra mig runt i rummet och ger dem möjligheten att lyfta handen, när ögonen är slutna, om de inte vill att jag rör vid dem. Sedan har jag lärt mig av erfarenhet att lägga till “och om det inte känns bra om/när jag rör vid dig, lyft din hand så backar jag”. Den andra frågan har jag lärt mig på senare tid.

Det är din kropp. Du bestämmer vem som får röra vid den. Ingen assistering som inte känns bra ska få göras av någon lärare. Oavsett tradition eller att “läraren vet ju så det är säkert ok”. Givetvis lätt att säga och ibland svårare att efterleva där i stunden.

Som jag läst tidigare – Bli inte rädd för att beröra eller bli berörd. Men var uppmärksam. Tänk efter. Kommunicera från båda håll, elev som lärare. Säg ifrån. Signalera tydligt om vad som är ok och inte. Både det du upplever och det du ser.

Jag håller workshops i assistering varannan månad och de är omåttligt populära då detta är ett svårt och känsligt ämne. Det bästa vi kan göra är att prata med varandra och framför allt lyssna på olika perspektiv. Och alltid gå till VARFÖR vi väljer att röra vid någon. Vad är syftet egentligen? Och hur kan det upplevas av olika människor?

 

Foto: Therese Hagstedt

10 december, 2017 | 6 KOMMENTARER!
1 5 6 7 8